Vilka vitaminer är bra om man har upprepade missfall

Vilka vitaminer är bra om man har upprepade missfall?

Jag är ledsen att höra om upprepade missfall – det är både fysiskt och känslomässigt tufft. 💛
Även om det finns många möjliga orsaker bakom missfall, så kan brister på vissa vitaminer och näringsämnen påverka fertiliteten, slemhinnan i livmodern och fosterutvecklingen.

Här är de viktigaste vitaminerna och mineralerna som ofta nämns i samband med upprepade missfall eller ofrivillig barnlöshet:

🌿 Viktiga vitaminer & näringsämnen vid upprepade missfall:

Folat (B9) – inte bara folsyra

Viktigt för celldelning och fostrets tidiga utveckling

Brist kan leda till missbildningar eller tidiga missfall

Folat är den naturliga formen – vissa kvinnor (t.ex. med MTHFR-genvariant) kan ha svårt att omvandla vanlig folsyra till aktiv form

Tips: Leta efter tillskott med metylfolat i stället för vanlig folsyra

Vitamin B12

Arbetar tillsammans med folat för celldelning och blodbildning

Lågt B12 kan öka risken för missfall och påverka ägglossning

Brist är vanlig hos veganer eller vid upptagsproblem (t.ex. magproblem)

Vitamin D

Viktigt för immunförsvar, hormonbalans och implantation av ägget

Studier visar koppling mellan låg D-vitamin och ökad risk för missfall

Många har D-vitaminbrist, särskilt under vinterhalvåret i Norden

Zink

Bidrar till normal fertilitet, celldelning och äggmognad

Låga zinknivåer kan störa hormonbalans och öka risken för komplikationer

Finns i: pumpafrön, baljväxter, fullkorn, nötter

Vitamin E

Antioxidant som skyddar cellerna från skador

Kan förbättra blodflödet till livmoderslemhinnan

Finns i: avokado, mandlar, solrosfrön, vegetabiliska oljor

Selen

Påverkar sköldkörteln och skyddar mot oxidativ stress i ägg och livmodervävnad

Låga nivåer kan kopplas till missfall, särskilt i kombination med låg zink

Finns i: paranötter (mycket!), fisk, ägg

Övrigt att tänka på:

Sköldkörtelhormoner (TSH, T4, T3) bör kontrolleras – även lätt underfunktion kan påverka graviditet

Antifosfolipidantikroppar (autoimmuna reaktioner) kan vara orsak till upprepade missfall – diskuteras med läkare

Stress och inflammation kan påverka både implantation och fosterutveckling – antiinflammatorisk kost och återhämtning är viktiga

Hur kan man sänka CRP och TNF alfa i kroppen?

Att sänka nivåerna av CRP (C-reaktivt protein) och TNF-α (tumörnekrosfaktor alfa) handlar i grunden om att minska inflammation i kroppen, eftersom båda dessa markörer är kopplade till inflammatoriska tillstånd.

Här är förklaringen i enkla ord:

Vad är CRP och TNF-α?

CRP är ett protein som produceras i levern och stiger vid inflammation. Höga värden kan ses vid infektioner, autoimmuna sjukdomar, övervikt och andra kroniska tillstånd.
TNF-α är ett inflammatoriskt signalämne (cytokin) som utsöndras av immunceller. Det triggar igång andra inflammatoriska processer och är ofta förhöjt vid autoimmuna sjukdomar som reumatism, inflammatorisk tarmsjukdom, psoriasis och vissa metabola problem.

Hur kan man sänka dem naturligt?

Det finns inget ”mirakelpiller”, men du kan påverka nivåerna genom livsstilsförändringar som riktar in sig på att dämpa låggradig inflammation.

Kost

Ät antiinflammatoriskt: mycket grönsaker, bär, fet fisk (omega-3), olivolja, nötter, avokado och fullkorn.

Undvik socker, transfetter, processad mat, alkohol i stora mängder och rött kött i överdriven mängd.

Omega-3 har visat sig särskilt effektivt för att dämpa både CRP och TNF-α.

Rörelse

Regelbunden fysisk aktivitet (t.ex. promenader, cykling, yoga eller styrketräning) kan sänka inflammation över tid.

Viktminskning vid övervikt är mycket effektivt för att sänka både CRP och TNF-α.

Sömn och stress

Dålig sömn och långvarig stress ökar inflammation. Få tillräckligt med vila och jobba på stresshantering.

Avslappning, djupandning, mindfulness och återhämtning är viktiga delar.

Tarmhälsa

En obalanserad tarmflora kan bidra till inflammation. Att äta fermenterad mat (som surkål, kefir, yoghurt) och fibrer hjälper.

Probiotika och prebiotika kan i vissa fall hjälpa, men det är individuellt.

När behövs medicinsk behandling?

Vid kraftigt förhöjda värden eller om du har en inflammatorisk sjukdom (som reumatism, Crohns, ulcerös kolit eller autoimmun sjukdom) kan läkaren behöva sätta in läkemedel som t.ex. kortison, TNF-hämmare eller andra immundämpande läkemedel. Då räcker inte kost och livsstil ensam, men de är ändå viktiga som stöd.